Aktuellt

Fyra handtag för bränslepåfyllnad i fordon hänger upphängda. Det är från vänster 95-oktan, 98-oktan, E85 och diesel.

Vi har gjort miljötillsyn vid 43 verksamheter som hanterar motorbränslen

Vi begärde in vissa administrativa uppgifter och gjorde även obokade platsbesök. Vid platsbesöken så har vi vid ca 20 procent av inspektionerna funnit mindre avvikelser i form av förslitningar och skador i hårdgjorda ytskikt. Även oklarheter kring utformning av spilltråg.

De uppgifter vi begärde in var kontrollrapporter för befintliga cisterner och 5-års-besiktningar av oljeavskiljare. Vi bad även att få in situationsplaner och ledningskartor samt information om recipient (vilket vattendrag eventuellt utsläpp leder till) i de fall oljeavskiljaren var kopplad till dagvattennätet.

Resultat av tillsynen

På plats tittade vi på spillzoner, påkörningsskydd och regnskydd i form av takkonstruktioner över pumpar samt spilltråg vid påfyllningscentralen. I ca 70 procent av de svar vi fick in så saknades information om recipient.

Vid större avvikelser så som avsaknad av spilltråg vid påfyllningscentral och avsaknad av täta ytskikt så kan det bli aktuellt med föreläggande om åtgärder.

Vad blev nyttan med tillsynen?

Cisterner ska kontrolleras med jämnt intervall på 6 eller 12 år beroende på typ av cistern. Besiktning av oljeavskiljare ska ske vart 5:e år. Vid besiktningarna kontrolleras bland annat att konstruktionen är tät. För att kontrollera verksamhetsutövarnas efterlevnad av kraven så begärde vi in kontrollrapporter för samtliga cisterner och oljeavskiljare. Detta ger oss även uppgifter som kan komma till nytta för framtida uppföljning.

Det är viktigt att den som bedriver en verksamhet där det kan släppas ut föroreningar till dagvattennätet, känner till var deras dagvatten har sitt utlopp i recipienten. Det skulle utgöra en stor miljönytta eftersom till exempel räddningstjänsten snabbt kan lokalisera utloppsplatsen vid ett eventuellt spill eller en olycka. Därför efterfrågade vi informationen om recipient och ledningskartor.

Om tätskiktet inte är helt i en spillzon så finns risk för att föroreningar från drivmedel kommer ner i oskyddad mark. Detta kan i sin tur leda till att föroreningen sprids exempelvis till grundvattnet.