Alla livsmedelsverksamheter placeras i riskklasser utifrån ett system framtaget av Livsmedelsverket.
Riskklassning
Riskklassningen görs normalt vid första kontrolltillfället. Eftersom vi vill prata med livsmedelsföretagaren så är oftast det första tillfället tidsbokat. Uppgifterna du lämnar vid det tillfället är grunden för miljönämndens beslut om vilken riskklass din verksamhet tillhör. Riskklassen bestämmer i sin tur vilken årlig kontrolltid du ska ha.
Alla livsmedelsanläggningar delas in efter risk. Tillagning av maträtter från rått kött klassas som hög risk. Enklare verksamheter, till exempel butiker som enbart säljer färdigförpackade livsmedel, klassas som låg risk.
Verksamheter med låg risk betalar en lägre avgift eftersom de ska ha färre kontrolltimmar, och verksamheter med högre risk betalar en högre avgift eftersom deras anläggning kräver fler kontrolltimmar. Avgifterna ska helt täcka miljönämndens kostnader för livsmedelskontrollen.
Metod för riskklassning
Metoden för riskklassning grundar sig på vilka risker som är förknippade med livsmedelsverksamheterna.
1. Riskmodulen
Den handlar om vilka sorters livsmedel som du hanterar, tillagar eller förvarar i din verksamhet. Här är några exempel på klassning av verksamheter:
| Mycket låg risk |
Bakning av matbröd, hårt bröd eller torra kakor |
|
Låg risk
|
Försäljning av kylda livsmedel, försäljning av mjukglass och kulglass |
|
Mellanrisk
|
Återuppvärmning och varmhållning med efterföljande servering samt transport av varmhållna livsmedel för konsumtion på annan plats än där de tillagats |
|
Mellanrisk
|
Tillverkning av pastasallad, smörgåsar, smörgåstårtor, gräddtårtor |
| Mellanrisk |
Varmhållning av korv |
|
Hög risk
|
Tillagning av maträtter från rått kött, råa hamburgare, grillning av kyckling, tillagning av kebab eller pizza med köttfärs |
Det har också betydelse hur stor omfattning verksamheten har, det vill säga hur stor produktion du har.
2. Informationsmodulen
Den här modulen innebär att vi tittar på den märkning som din verksamhet utformar. Det kan till exempel handla om:
- en importör som märker om importerade livsmedel så att de får svensk innehållsförteckning
- en livsmedelsföretagare som tillverkar egna rätter och märker upp dem med egen innehållsförteckning
- vad en skola eller restaurang skriver i sin meny.
3. Erfarenhetsmodul
Första året placeras alla nya verksamheter i erfarenhetsklass B. Livsmedelsföretaget kan själv påverka sin årsavgift för kommande år genom att ha ett väl fungerande system för egenkontroll och lokaler i bra skick. Företaget flyttas då till erfarenhetsklass A med en lägre avgift. Missköter sig företaget kan motsatsen inträffa, dvs. företaget flyttas till erfarenhetsklass C och får därmed betala en högre avgift.
Genom att titta på riskerna och storleken på verksamheten samt uppgifterna från informationsmodulen kan vi beräkna hur mycket tid som går åt för att kontrollera verksamheten. Den beräknade tiden multipliceras sedan med grundfaktorn enligt taxan tagen av fullmäktige i respektive kommun. Detta ger då den årliga kontrollavgiften för anläggningen.
Ny riskklassningsmodell från 2024
Från och med år 2024 inför Livsmedelsverket en ny riskklassningsmodell för livsmedelsverksamheter i Sverige. Under 2023 klassar därför Miljösamverkan om befintliga livsmedelsverksamheter.