FAQ om avlopp

Vad menar vi när vi pratar om avlopp?

När vi pratar om en små avlopp, eller enskilda avlopp så menar vi inte ledningarna i huset utan det som händer utomhus. 

En avloppsanläggning tar hand om det som kommer från avloppsrören i ditt hus innan avloppsvattnet till slut hamnar i naturen. Vanligtvis består en avloppsanläggning av flera delar.

Det första steget i en avloppsanläggning är oftast en slamavskiljare (till exempel trekammarbrunn) där slam och fasta partiklar avskiljs. Från denna leds avloppsvattnet vidare till någon form av efterföljande rening.

Här finns många varianter, till exempel en infiltrationsanläggning, markbädd eller ett minireningsverk. Många äldre anläggningar leder avloppsvattnet till en stenkista, men det är inte godtagbart idag.

Vad gäller för fritidshus?

Har du ett fritidshus med WC, bad-, disk- och tvättvatten så ställs samma krav som för permanentbostäder. I reglerna tas inte hänsyn till hur ofta eller mycket du använder fastigheten och dess avlopp.

Har du ett utedass eller en förbränningstoa och endast BDT-vatten är det lite mildare regler, läs mer om BDT-avlopp och torra toalettlösningar.

Vad kostar det?

Det är många faktorer som påverkar priset, bland annat vad du har för förutsättningar på din fastighet och hur lättskött du önskar att din anläggning ska vara. Det kan vara en god idé att be om förslag på lösningar och prisuppgifter från flera gräventreprenörer som kanske arbetar med olika typer av produkter.

Enligt webbplatsen avloppsguiden kostar ett enskilt avlopp mellan 70 000 - 100 000 kronor. 

Avgiften för att ansöka om tillstånd är för 2025, 74340kr. Har våra handläggare lagt ned arbete i form av preliminär bedömning eller gjort en inspektion hos dig innan din ansökan så tillkommer avgifter för det.

Finns det några bidrag att söka?

Ja och nej. 

Personer som bor i lägenhet eller hus i stan med kommunalt VA betalar för sitt vatten och avlopp i mindre portioner hela tiden. Antingen inbakad i hyran eller som en avgift till kommunen.

Bor du på landet med eget avlopp så har du istället en större utgift när det är dags att uppdatera anläggningen. Det behöver du budgetera för och kanske spara till. Många banker brukar bevilja lån för att uppgradera fastighetens avloppsanläggning.

Det går i de flesta fall att ansöka om ROT-avdrag för att anlägga nytt avlopp, uppgradera sitt gamla eller ansluta till kommunala ledningar. Prata med din entreprenör om vilka möjligheter som finns, du kan också läsa på Skattemyndighetens webbplats.

Vad är slamavskiljare, septiktank, två- och trekammarbrunn?

Det är samma sak! 

I princip. En slamavskiljare är oftast det första reningssteget i en avloppsanläggning. Det är i denna som slam och fasta partiklar avskiljs från vattnet. Det vanligaste är en trekammarbrunn, men man kan också ha olika kombinationer av en- och tvåkammarbrunnar.

  • I ett normalhushåll för fem personer ska den totala våtvolymen vara minst 2000 liter och den första kammaren ska utgöra minst 50% av volymen. För ett BDT-avlopp är minsta godtagbara volym 900 liter.

  • Mellanväggarna i slamavskiljaren ska vara hela och bestå av ett hållbart material. 

  • Vid utloppet från slamavskiljaren ska det sitta ett T-rör. Det förhindrar att flytslam kommer med till nästa reningssteg. Röret har en öppning upptill och nedtill. I äldre slamavskiljare kan det vara en betongskärm.

En avloppsanläggning som bara innehåller en slamavskiljare reducerar väldigt lite fosfor, kväve och organiskt material. Det är därför nödvändigt med ytterligare ett reningssteg efter slamavskiljaren.

Varför är avloppet för gammalt?

En infiltrationsanläggning eller markbädd renar avloppsvattnet tillräckligt bra i cirka 15–20 år. Det är lite beroende på hur man sköter om anläggningen och hur stor belastning (vattenmängd och föroreningar) som den utsätts för. När 20 år har passerat bedömer vi att de allra flesta avloppsanläggningarna är uttjänta.

Ett minireningsverk renar normalt avloppsvattnet under en längre tidsperiod under förutsättning att du sköter om reningsverket,  har ett löpande underhåll och byter de delar som behöver bytas ut.

Varför måste det sticka upp en massa rör i gräsmattan?

Grundvattenröret som du gräver ned allra först, för att kunna mäta grundvattennivån på din fastighet ska vara kvar så länge din anläggning är i bruk. Det är för att du då och då ska kunna gå tillbaka och kika i det. 

Däremot behöver det inte sticka upp lika mycket när anläggningen är färdigställd. Du kan såga av det strax över markytan om du vill. 

Om du anlagt en infiltrationsbädd eller markbädd så har du ett par luftningsrör i änden av bädden. De rören är livsviktiga för anläggningens funktion och måste sitta kvar hela tiden för att förse bakterierna med syre.

Luftningsrören ska vara försedda med lock eller huv för att förhindra att löv, kvistar eller djur kommer in i röret och täpper igen luftningen.