Att förebygga och minska risker för miljön och hälsa är en viktig del av din egenkontroll. Din verksamhet kan påverka miljön samt din och kunders hälsa på flera olika sätt och i varierande omfattning. Det är därför viktigt att identifiera och beskriva vilka faror eller risker som kan förekomma i din verksamhet. Sedan gäller det att du förebygger riskerna på ett systematiskt sätt
Det systematiska arbetet med miljö- och hälsorisker kan beskrivas som en process i fyra steg: undersök, riskbedöm, åtgärda och kontrollera. Vidare följer mer information om de fyra stegen.
1. Undersök
Identifiera vilka relevanta risker eller faror för miljön och kundernas hälsa det kan finnas i er verksamhet. Då det gäller kundernas hälsa handlar det främst inte om olycksrisker utan snarare om risker ur ett hygieniskt perspektiv. Det kan vara bra att tänka på vad som kan hända om exempelvis kunden inte ger rätt information om sitt hälsotillstånd eller följer rutinerna för eftervård, eller om något annat oförutsett inträffar.
Exempel på riskfaktorer som kan leda till hälsobesvär eller miljöpåverkan:
- Kontaminerade verktyg, utrustning, ytor eller engångsmaterial
- Bristfällig städning
- Bristfälligt rengjorda händer och arbetskläder
- Kunder med allergi eller sjukdomstillstånd
- Ytor eller material i lokalen som är slitna eller svåra att göra rena
- Produkter som har passerat bäst före datum
- Felaktig hantering av farligt avfall
- Hög energiförbrukning
- Tatueringsfärger, smycken eller andra produkter som innehåller skadliga ämnen
Ett annat sätt att identifiera risker är att utgå från särskilt riskfyllda arbetsmoment eller arbetssätt. Tänk igenom hur en arbetsdag ser ut i din verksamhet. Nedan följer några exempel:
- Påtagning av handskar. Finns det risk att handskarna bli kontaminerade?
- Klippning av nagelband vid manikyr. Finns det exempelvis risk för blödningar?
- Hantering av tvätt. Behöver du exempelvis transportera rena arbetskläder, tvättar du i hemmet där det skulle kunna finnas husdjur?
- Ambulerande verksamhet. Risker kan vara bristfällig städning hos kund, transport av utrustning o.s.v.
2. Riskbedöm
För varje risk: Fundera på vilken konsekvens risken har samt sannolikheten att den inträffar. Genom att väga samman sannolikheten och konsekvensen kan du göra en bedömning om hur stor risken är. Se bilden ovan som ett exempel på en användbar riskmatris.
3. Åtgärda
Arbeta i första hand vidare med de risker som bedöms som höga.
Nedstående tabell kan användas för att bedöma när åtgärder är nödvändiga. Tabellen visar att allvarliga risker, markerade med rött, behöver åtgärdas snarast. Medelhöga risker, markerade med gult, bör åtgärdas på sikt och att låga risker, markerade med grönt, kan vara försumbara.
| Nivå riskbedömning |
Riskbedömning |
| Låg risk, grönt, 1-3 poäng |
Försumbar eller liten risk |
| Medelhög risk, gult, 4-6 poäng |
Viss risk åtgärdas på sikt |
| Hög risk, rött, 7-9 poäng |
Allvarlig risk åtgärdas snarast |
- Vilka åtgärder kan du göra för att ta bort eventuella risker? Exempelvis byta ut en miljöskadlig kemikalie mot en som inte är det.
- För de risker som inte går att ta bort bör du fundera på åtgärder för att minska följderna av om något skulle hända.
Åtgärder skulle kunna vara:
- Fysiska: Byta ut golv med glipor eller hål.
- Administrativa eller organisatoriska: nya eller förbättrade rutiner, tydligare ansvarsfördelning, förbättra kompetensen.
Gör en handlingsplan för vad du ska göra:
- Vilka åtgärder ska genomföras?
- När ska de vara klara?
- Vem ska göra dem?
- Dokumentera att åtgärden är utförd.
4. Kontrollera
Kontrollera att åtgärderna har blivit gjorda och utvärdera om de har fått den effekt du ville.
Det är viktigt att din riskbedömning är uppdaterad så att den stämmer med den verksamhet som du bedriver. Det innebär att du löpande behöver gå igenom den för att kontrollera om du har gjort ändringar i verksamheten som gör att riskerna har förändrats.