Ta gärna hjälp av en sakkunnig person, till exempel en utbildad gräv-entreprenör för att kontrollera din almavskiljare. Entreprenören kan även hjälpa dig om du behöver göra några åtgärder och ge dig råd om produkter om du måste byta slamavskiljaren.
Vad gör en slamavskiljare?
I slamavskiljaren fångas de grövre partiklarna, till exempel toapapper och bajs. En slamavskiljare för både toalettvatten och bad-, disk- och tvättvatten ska ha tre fack och kallas också trekammarbrunn. Det finns nyare slamavskiljare som har ett annat utseende. Men de fungerar på liknande sätt.
I den första kammaren sjunker de grova partiklarna till botten. I de två nästkommande kamrarna ska i princip inget slam finnas. Framför allt i den tredje kammaren ska det inte finnas något slam. Finns det slam i den kammaren är risken stor att det efterföljande reningssteget, till exempel infiltration eller markbädd, kommer att sätta igen sig. Det innebär att avloppsvattnet inte längre renas. I värsta fall kan det innebära att du får ett totalstopp som innebär att du inte kan spola på toaletten eller att disk- och tvättvattnet inte rinner undan.
Krav
Slamavskiljaren ska uppfylla kraven enligt Svensk Standard SS-825620
Dimensionering
För ett hushåll om 1–5 personer ska slamavskiljaren ha en så kallad våtvolym om minst 2000 liter för ett avlopp med WC. För ett BDT-avlopp utan WC är minsta volym 900 liter.
Mellanväggarna är viktiga
Mellanväggarna ska vara hela och bestå av ett hållbart material. Med en skadad mellanvägg finns risk att avskiljningen mellan kamrarna inte fungerar och att efterföljande reningssteg sätts igen av slamflykt. Det är viktigt att mellanväggarna är rena och torra. Smutsiga och fuktiga mellanväggar är ett tecken på att avloppet någon gång har svämmat över. Det beror ofta på att den efterföljande reningen är igensatt.
T-rör ska finnas
En av de viktigaste detaljerna på en slamavskiljare är t-röret. Det sitter på utloppet i slamavskiljaren och förhindrar att flytslam kommer ut i den efterföljande infiltrationen eller markbädden. Röret har en öppning upptill och en nedtill. Den nedre delen av röret ska vara 30 centimeter under spillvattenytan. Den gula borsten är inget krav men förhindrar effektivt slam från att komma ut i det efterföljande reningssteget. T-röret kan även vara i form av en betongskärm kring utloppet. Detta är vanligt på äldre slamavskiljare. Ett annat exempel på lösning är en skärm i plåt.
Om t-röret saknas eller är trasigt, behöver du åtgärda det för att skydda det efterföljande reningssteget. Monteringen av ett t-rör bör göras av en sakkunnig person. Innan den typen av arbete påbörjas behöver du se till att brunnen är tömd på slam.
Kolla ringarna
Om ringarna i slamavskiljaren, fördelningsbrunnen eller uppsamlingsbrunnen är otäta kan rötter växa in mellan ringarna. Om rötter har letat sig in blir brunnen otät och vatten kan läcka in såväl som att avloppsvatten kan läcka ut. Utläckande avloppsvatten kan förorena dricksvattenbrunnar och inläckande markvatten belastar anläggningen i onödan vilket gör att reningen blir sämre. Risken för slamflykt ökar också, vilket kan medföra att det efterföljande reningssteget sätts igen
Fördelningsbrunn för att sprida ut avloppsvattnet
Mellan slamavskiljaren och efterföljande reningssteg bör det finnas en fördelningsbrunn. Syftet med brunnen är att fördela avloppsvattnet jämt till de ledningar som sprider ut vattnet i det efterföljande reningssteget. Vattnet i fördelningsbrunnen ska vara klart, det vill säga det ska inte finnas rester av slam. Vattennivån i brunnen ska ligga i underkant med utloppsrören. Om vattennivån står över rören är det troligen tätt i spridnings-ledningarna eller i bädden.